Första gången jag och Dennis åkte iväg på vår viltspårskurs hade vi aldrig gått blodspår innan. Vi hade testat på släpspår med hare en gång hos Karin, men Dennis överlistade oss alla och använde inte sin lilla nos. Karin släpade haren och skulle stanna där hon släppte den för att vara säker på att voffen verkligen plockade. När hon stannade ropade hon genom skogen att hon var klar. Dennis gick såklart på hennes ljuva stämma istället för att följa harens dofter. Alltså visste jag inte alls hur han skulle reagera på sitt första blodspår. Jag och kursledaren Britt hade lagt ett rakt spår på ca 100 m för att se hur han tog sig an uppgiften. Jag satte på honom linan och spårhalsbandet, gick fram till spårets början och tjoade lite. Sedan satte arbetet igång. Han fattade att något konstigt hade hamnat där på marken och sniffade ordentligt. Sedan följde han spåret en bra bit för att avvika helt och sätta sig med ryggen mot sin matte. Han fattade inte alls var den där lukten kom ifrån och vad han skulle göra med den. Han hittade varken dummies eller fåglar så han tjurade till lite. Efter några lätta ryck i linan kom han tillbaka till spåret och hittade snabbt klöven. Själv fattade jag inte mycket heller. Hade han spårat? Förstod han vad det handlade om? Hmm.. Tål att tänkas på...
Efter detta har han gått från klarhet till klarhet. Andra spåret var ett liknande och nosen var i backen hela tiden. Jag la snabbt in vinklar och bloduppehåll för att hela tiden öka svårighetsgraden och träna uthållighet hos honom. Efter några samtal med Mamma Karin bokade jag tid för anlagsprov som vi fick godkänt i igår!!!
Anlagsprov
Anlagsprov, rörligt prov - Godkänd
Domare: Göte Roman
Datum: 2012-05-16
Plats: Norrahammar (Jäbo)
Domarens omdöme:
Hunden tar an spåret direkt. Spårar i ett utmärkt tempo. Klarar samtliga vinklar utan problem, finner spårslut direkt. En mycket trevlig och arbetsvillig hund.
Spårtid: 17 min
Domaren Göte nämnde även något om att han ville dela ut ett HP (hederspris) till Dennis för att han var så imponerad av hans spårarbete. Får se hur det blir med detta :) Han sa även att det var den första hunden han dömde för året och att ribban nu låg väldigt högt. Nu hoppas jag att spårandet fortsätter lika bra som det har börjat! Och tusen tack till Anna-Karin som lånade ut sin chipläsare till mig.
Härlig läsning :) På mitt äventyr idag berättade jag om dej o Dennis, dessa härliga kulsyskon :) Vet att fler är på G i denna gren vilket är toppen. Kram från Mamma Karin
SvaraRadera