Bus, bus och ännu mera bus!

Matte vid pennan.

Det är så häftigt att se hundarnas framsteg i sin kommunikation med varandra! Dennis kan ju bli ganska intensiv och för mycket, detta gillar inte Bidde riktigt. Eftersom Bidde är störst har han tagit på sig att sätta lite regler för deras umgänge. När någon av dem tar initiativ till lek så lägger sig Bidde ner ganska omgående. När Bidde ligger ner har han full kontroll och bestämmer tempo precis som han vill. Det är också alltid Bidde som fattar beslutet att det är färdiglekt, det gör han genom att resa sig upp och totalignorera Dennis. Funkar klockrent!! Det är så roligt att se hur de sakta men säkert anpassar sig efter varandra. Ena stunden är det full rulle, nästa stund ligger de och sover bredvid varandra, precis som ett hundliv ska vara.

Sjuk

Husse här...

Igår kväll var det två rödsprängda ögon som stirrade tillbaka genom spegeln ur två svarta hål i mitt ansikte. Magen ur balans och ett bultande huvud. Bara att stanna hemma från jobbet och ladda batterierna. Hoppas nu att det inte blir långvarigt. Men tills vidare blir det att göra som hundarna och ta det lugnt...

Som ni kanske ser så har vi prövat att plocka fram gosedjuren. Bidde envisas med att bära runt på vår tasshandduk hela tiden, så vi hoppas att detta ska göra att han hittar nåt annat att göra när han måste bära nåt. Får väl se om det funkar.

// Husse

Att ta det lugnt...

...är svårare för vissa än för andra. När vi pratar om relationen Bidde och Dennis så kanske det inte är så svårt att förstå vem som har mest att lära om det, och vid flera tillfällen har Bidde fått markera att "Nu räcker det, skitunge!" Nu har vi dock märkt av ett trendbrott, för igår kväll när energin var hög så bjöd faktiskt Bidde in Dennis till att busa. Lollo och jag såg detta så vi bara bytte rum och lät hundarna leka själva en stund i köket. Helt plötsligt blev det tyst och när vi tittade in så hade de båda själva hittat en bra nivå på leken, och kommit överens om när de skulle sluta. Lollo och jag satte oss vid bordet och tog en kaffe medans hundarna gjorde så här:

vi tar väl en till bild på busarna när vi ändå är i farten...

// Husse

Sova på dagen...

Husse här...

Idag var första morgonen där jag skulle ta ut hundarna efter jobbet och sedan gå och lägga mig. För Dennis är denna speciella dygnsrytm en väl inövad rutin, och han kommer inte ens in och väcker mig på eftermiddagarna längre. Ställer jag inte klockan så vette tusan hur länge han skulle låta mig sova! För Bidde däremot var detta allra första gången, så jag undrade allt om det skulle bli så mycket sömn... Jag stängde alla dörrar som vanligt, och vovvarna delades av i hallen med ett kompostgaller emellan. Dennis gjorde som vanligt och däckade direkt, och Bidde också...men... Efter ca en timme vaknade jag av rasslet från kompostgallret och kort därefter hade jag Bidde i sovrummet med vår tasshandduk i munnen! INTE så kul när man är trött. Ni som någon gång jobbat natt vet vad jag menar...
Nåja... Att ha uppe gallret var med andra ord inte någon idé eftersom Bidde bara välter det när han får tråkigt. Jag muttrade lite till honom att det där var väl onödigt, sen plockade jag undan gallret och tog istället till plan B (man ska alltid ha en plan B enligt mamma Karin). Plan B var helt enkelt att stänga dörren till sovrummet och låta hundarna lära sig av varandra att husse vill sova. Sagt och gjort. Hundarna blev nog lite ställda över att för första gången sova själva tillsammans, men efter att ha tassat runt lite så hörde jag bara två dunsar och högljudda gruff när de gick och la sig. Slutet gott, allting gott, för nästa gång vaknade jag av alarmklockan och det var dags att gå upp!

Senare på dagen fortsatte anpassningen till ett liv med två hundar. Arbetsrummet har skärmats av och kan nu vikariera som ett hundrum ifall det behövs. Nackdelen med att bo i ett gammalt hus är dock att standardmått finns typ inte. Dörren in till arbetsrummet är inte direkt enligt formulär 1a, utan snarare byggt efter måtten 2 höfter och en lilltå brett och 4 skitar högt. Med andra ord hittade vi inte en grind som passade...Lollo kläckte dock idén att man kanske kan hänga upp ett galler på krokar. jodå, det gick finfint...

Och sist men inte minst... Bilder på busarna när de fick lite hjärngympa för en stund sedan. Bidde testade Kongen och Dennis fick labyrinten.

// Husse

Promenad

Det knallar på här hemma och för varje dag ser vi hur Dennis och Bidde tar reda på hur deras relation ska se ut. Det blev snabbt klart att Bidde är den som bestämmer, men Dennis är ju som bekant Dennis... så allt måste prövas en gång... Bidde ställer dock upp på det mesta och svarar tålmodigt på Dennis frågor med att nonchalera eller flytta på sig tills Dennis fattar. Inomhus ser allt mycket bra ut. De respekterar varandras viloplatser och behöver inte ha 100 % koll på vad den andra håller på med hela tiden. Matskålarna respekteras och de är helt enkelt lugna bredvid varandra. Där vi måste fortsätta att lägga ner arbete är i skogen, vi får helt enkelt vänta med att släppa ihop dem gemensamt ett tag till då de båda (läs Dennis) inte riktigt kan tygla sin energi och lätt blir lite för intensiva. En annan sak som dykt upp är soffan... Den ville inte Dennis gärna dela med sig av, men efter att ha resonerat lite på hundars vis om det hela så verkar det som att även soffan går att dela på.

Under kvällen åkte vi för att handla och passade då på att gå i koppel runt Rocksjön. Bröderna går så fint bredvid varandra och passar på att ge varandra en liten puss då och då. Bidde har på promenaderna tagit på sig att titta till sin bror med jämna mellanrum. Dennis är den som lättast går upp i stress, och efter att en liten gnällhund kastat sig i kopplet och skällt mot oss en bit bort så var Dennis lite orolig och pipig. Bidde gick fram och gav en lugnande puss på nosen och Dennis planar ut direkt. Rörande att se och då känner man verkligen att det här kommer att funka. Vi måste bara ge dem lite tid att lära sig hur de ska ha det. Och apropå incidenten i soffan i morse...Bidde ligger nu och lutar sig mot mitt ben i ena änden av soffan, Dennis ligger i andra änden och sover hos matte :)

Två suddiga bilder från kvällens promenad runt Rocksjön.

// Husse

Tillökning i flocken

Precis som rubriken antyder har det flyttat in en till hund hos oss. Han heter Bidde och är halvbror till Dennis. I Biddes förra hem fanns det helt enkelt inte tillräckligt många timmar på dygnet för att allt skulle hinnas med, därför har han flyttat in hos oss. Han är en lugn och trygg hane som gjorde sig hemmastadd här på nolltid. Det var inte problem för honom att hitta både ett och två ställen att sova på. Dennis har lite svårt att fatta att det bor en till hund här som inte vill busa och leka lika mycket som han själv. Sakta men säkert börjar rollerna sätta sig här hemma. Bidde är ju faktiskt störst och Dennis har börjat läsa av honom noggrannare. Inomhus funkar samspelet fint, ena stunden sover de bredvid varandra och andra stunden sover de i varsitt rum. Även ute sköter de sig. Hittills låter vi en springa lös i skogen i taget samtidigt som den andra går i koppel, detta fixar de riktigt bra. 

Årets första besök i Hulevalla...

Husse här...

Som rubriken antyder så spenderades lördagen i Hulevallaskogen med Karin. Årets första besök, äntligen träningsdags igen! :)

Vi träffades kl. 10 i skogen. Karin hade med sig Jenna som alldeles strax borde gå in i löp, så vi var allt lite oroliga för hur vår unge herre skulle bete sig. Både tjejer OCH säsongens första träning hos Karin... Men vi blev glatt överraskade. För detta var en sån där träning där allt bara funkade. Eller nja...första kvarten var svår, hög förväntan och mysiga dofter gjorde att det tog en liten stund innan Dennis kom in i gängorna. Men efter detta så gick allt som på räls!

Vi tränade mycket på sådant som kräver fokus av både förare och hund. Vanliga linjetag varvades med olika kombinationer av markeringar/linjetag. Efter detta gick vi vidare och tränade stoppsignal. Två dummies lades ut efter varandra på en linje. På första skicket skulle Dennis stannas, och på den andra skulle han bara gå rakt ut och hämta. Gick som en dans! Så efter detta prövade vi en enkel dirigering. Ett linjetag lades ut och sedan kastades en markering. Dennis skulle skickas på linjetaget, stannas, och sedan dirigeras ut till markeringen istället. Gick också som en dans. Behöver jag säga att vi var nöjda när vi åkte hem?! Och just det ja - kolla på bilderna. Inget koppel...

Väl i bilen på väg hem så insåg vi att tiden inte skulle räcka till att både käka den obligatoriska hamburgaren på McDonald's FKP och hinna hem i tid innan systemet stänger i JKPG. Så vad göra...Jo, plocka fram GPS:en i mobilen för att hitta till systembolaget i FKP istället. Hur det gick? Jodå, vi kom fram, och fick en liten sightseeing på köpet :)

Skål!